Hur ska jag kunna rädda alla svältande människor?

Såg just en fruktansvärd bild på Facebook. Eller det var två bilder bredvid varann. På vänstra sidan glada personer som hade vattenkrig. På höger sida ett svältande barn som bara var skinn och ben och jag menar verkligen skinn och ben. Till det stod det en text i stil med: tycker du att livet är orättvist? Sånt där söker mig. Jag blir ledsen och mår dåligt lång tid efter. Varför ser världen ut som den gör? Här svullar vi och gnäller över minsta skitsak och på andra ställen dör tusentals människor varje dag för att de inte har vatten och mat. Usch så hemskt. För att jag på något vis ska kunna leva vidare utan att bli totalt deprimerad har jag en förmåga att trycka undan alla orättvisor jag ser. En period efter tänker jag att jag vill adoptera massa svältande barn för att kunna ge dem chans till ett bra liv. Vore det inte så svårt skulle jag säkert gjort det för länge sedan. Man kan skänka pengar till en massa hjälporganisationer men då är jag rädd att pengarna inte kommer till rätt ställe. Man har ju hört så mycket om det. UNICEF borde ju vara pålitliga. Jag får väl bli världsförälder. Det kanske är en bra början. Det är så hemskt att se. Varför blundar man? För att kunna fortsätta leva? Nu trycker jag undan det ett tag och tänker på annat. Imorgon är det Antons sista dag på Sländan. Sedan får han gå två veckor på Myran. Jack slutar imorgon men hans mamma har sagt att Anton gärna får komma till dem någon dag istället för att gå till dagis. Det blir ju bra. Ikväll har vi haft total invasion av mördarsniglar i trädgården. Helt fruktansvärt. Jag har betett mig väldigt mordiskt när jag gått runt med en hacka och bokstavligt talat halshuggit dem. Jag har också blivit halshuggen idag jäms med fotknölarna. På grund av artikeln i tidningen. Journalisten hade rört ihop en del av det jag sa så det blev fel. I det stora hela kom ändå budskapet vi ville förmedla fram och det är huvudsaken. Sen blev jag inte glad att det var jag som blev halshuggen med tanke på att jag talade för oss allihopa. Det är bara att försöka släppa det och gå vidare men idag har det varit en tung dag. Plockat 3-4 liter jordgubbar ikväll. Hoppas vi hinner äta upp dem innan de blir förstörda. Får ta med dem till jobbet och äta som frukost. God natt!