Man ska inte ropa hej...

Eftersom det gått så många dagar nu sen Daniels sjuka trodde jag verkligen att det var förbi nu. Men icke då. Blev nyss väckt av Daniel och han talade om att Anton kräks. Stackars unge. Han var ju inte ens med på festen. Varför kommer det så långt efter? Nu känner jag mig absolut i farozonen igen. Tråkigt. Jag som skulle ringa Antons kompis idag för jag tyckte det var lekdags. Jag blir så arg, det är så onödigt. Helt onödigt. Nu får jag vänta upp till fem dagar till på min tur. Daniel höll jag mig ju undan också när han var sjuk men Anton och jag har ju gosat som vanligt. Fan, fan, fan!!!!